Allmänt om kostnadsberäkning
|
Hur beräknar man kostnader? Ganska självklart, vad kostar det som vi förbrukar? Vad kostar diesel, vad kostar reparationer, föraren etc. Några saker kan vara svåra att beräkna. Det gäller framförallt om man skall beräkna framtida kostnader. Vad blir reparationskostnaderna i framtiden? Svårt att säga, vi kan inte veta exakt. Lastbilstransporter är givetvis inte den enda verksamhet där man måste beräkna sina kostnader för att kunna styra verksamheten mot lönsamhet. För industriföretag är kostnadsberäkning och andra former av lönsamhetsstyrning av mycket stor vikt. Problemen är också likartade. Hur skall man ex kunna veta framtida kostnader för reparationer på olika maskiner? Kostnad per förbrukad enhet De kostnader som finns kan mer eller mindre exakt beräknas i relation till olika förbrukningsenheter. Krångligt? Några exempel:
Typiska värden Beräkning av kostnader kan ske av flera orsaker. I det följande utgår vi från att beräkningen görs för att i allmänhet kunna styra mot lönsamhet. Det finns nämligen undantag, speciella situationer, där det finns skäl att beräkna kostnader på andra sätt. Kostnadsberäkning är som nämnts inget unikt för åkeriverksamhet. Tvärtom ligger åkeriverksamhet efter när det gäller kunskap om och användning av bra arbetsmetoder för kostnadsberäkning. Det finns därför goda skäl att förklara hur andra gör och dra lärdom. Kostnadsberäkning använder begrepp som kalkylkostnad, standardkostnad och det mer lättbegripliga typisk kostnad. Vi skall ta två exempel för att förklara begreppet. Ett åkeri har tre bilar som gör ungefär samma typ av transporter. En av bilarna har det gångna året haft två punkteringar (totalskador) medan de andra inte haft någon. Betyder det att vi måste utgå från att bilarna i kalkylsammanhang har olika kostnader? Nej. Vanligtvis är man intresserad av vad den typiska kostnaden för en viss typ av lastbilar är. I det här fallet är det typiska att denna typ av lastbil hos åkaren får räkna med en kostnad som motsvarar två punkteringar på tre år eller 2/3dels punktering per år och bil. Vi söker med andra ord den typiska bilens typiska kostnad. Ett exempel till. Ett år tycker åkeriet att man inte behöver byta däck under året. Däcken är tillräckligt bra för att hålla en bit över årsskiftet. Betyder det då att man det första året skall räkna med låga kostnader för däck och nästa år skall man räkna med höga kostnader? Givetvis är det så att själva utgiften kommer först kommande år men förbrukningen (slitaget) sker löpande hela tiden och därför är kostnaden lika över hela tiden. Det finns ett typiskt värde som är däckens pris dividerad med så många mil som de används. Ränta är ett tredje exempel där det är viktigt att använda ett typiskt värde snarare än ett faktiskt värde. När en bil är ny är lånen höga och ränteutgiften följaktligen också hög. När det gått några år är lånen amorterade och då blir ränteutgiften per år lägre. Vi vill dock ha ett typiskt värde och därför använder vi den ränta som är mest typisk, medelräntan. Dela in kostnader i grupper efter hur de förändras Beräkna kostnader måste vara att lägga ihop kostnaderna för vad man gör åt. Om kostnadsberäkning skall bli lättarbetat (hyfsat exakt utan att ta mycket tid) så måste kostnader sammanföras i grupper varefter man kan beräkna hur mycket man gör åt av varje grupp. Ett exempel För lastbilen kan man sammanföra alla kostnader som har en relation till sträckan (mil). Det är exempelvis drivmedel, däck och reparationer. När man lagt ihop alla kostnader som ökar och minskar med sträckan så talar vi om Sträckberoende rörlig kostnad eller förenklat rörlig milkostnad. En gång om året är det lämpligt att bestämma vad en viss fordonstyp har för rörlig milkostnad. En bil och släp i fjärrtrafik kanske har en rörlig milkostnad på 60 kr per mil. Denna kostnad är densamma oavsett om vi skall köra Stockholm-Göteborg eller Stockholm-Karlstad. Vi använder dessutom den typiska kostnaden och därför är det samma kostnad oavsett vilken av åkeriets bilar av samma typ som används. På samma sätt som vissa kostnader ändras av sträcka finns det kostnader som framförallt har en relation till ett år. Det är exempelvis räntor och försäkringar. Vi talar då om fasta fordonskostnader per år. Ett åkeri kan exempelvis komma fram till att en typisk bil av en viss typ har fasta fordonskostnader på 250 000 kr per år. En annan typ av indelning är att dela in kostnader i direkta och indirekta. Kontorskostnad är exempel på en indirekt kostnad medan drivmedel definitivt är en direkt kostnad. Kännetecknande för direkta kostnader är att de påverkas av om en transport utförs eller ej. Kontoret finns oavsett om en viss typ av körning startas eller försvinner medan drivmedel däremot är helt beroende av om verksamheten bedrivs. Fördelen med att dela in kostnader i grupper är att man gör själva grundarbetet en gång och sedan kan uppgifterna användas i många olika sammanhang. Uppgifterna kan även med fördel användas i efterkalkyler. Läs mer Klicka på länken nedan så får du fram ett häfte som behandlar grunder i kostnadsberäkning i åkeriverksamhet. Grunder i kostnadsberäkning i åkeriverksamhet Utbildningar Utbildningar i kostnadsberäkning och prissättning genomförs av de flesta av landets åkeriföreningar. Kontakta din åkeriförening eller ulric.langberg@akeri.se för mer information. |